1. Vad är DNA?
DNA är organismers arvsanlag, alltså en ”ritning” på hur organismen ska se ut.
2. Vad är DNA uppbyggt av?
DNA:ts stomme är två kedjor av ett socker som heter deoxyribos. Mellan dessa två kedjor sitter det så kallade kvävebaser. Lika många på ena kedjan som på andra kedjan, så att kvävebaserna bildar par. Dessa par kallar man för baspar. En illustration av DNA (på engelska) En GIF-animation av en snurrande kulmodell av DNA, där man ”ser” alla atomerna (stor filstorlek)
3. Var finns DNA:t?
DNA:t finns i cellkärnan i cellerna. Alla celler som har cellkärna innehåller DNA, och alla dessa celler har en kopia av allt DNA. Med andra ord finns det en ”ritning” för en hel människa i varje cell. Alla levande organismer har DNA, från bakterier och andra encelliga organismer, till djur, växter och svampar. En lite spejsad bild på en cell, med cellkärnan och DNA
4. Vad är en kromosom?
En kromosom är en lång sträng DNA och en del proteiner som sitter fast runt DNA:t. Människan har 46 stycken olika kromosomer. 23 av dessa kromosomer har individen fått från sin ena förälder och de andra 23 från sin andra förälder. Kromosomerna är parvis lika, på så vis att de 23 kromosomerna från modern innehåller samma gener som de 23 kromosomerna från fadern. En illustration av de 46 mänskliga kromosomerna
5. Vad är en gen?
En gen är en del av DNA:t som är en ritning för ett speciellt protein, och i förlängningen bestämmer en viss egenskap hos individen.
6. Vilka är kvävebaserna?
Kvävebaserna är små molekyler och det är deras antal och ordning på DNA:t som är själva informationen. Det finns fyra olika kvävebaser i DNA: adenin, cytosin, guanin och tymin (förkortade A, C, G, T). På den här sidan finns det bilder på de olika kvävebaserna. De grå bollarna är kol (C), de blå kväve (N), de röda syre (O) och de små vita väte (H). (Siffrorna efter C och N är bara där för numrering, och betyder inte antal, eller liknande.)
7. Vad är ett protein?
Ett protein är en kedja av aminosyror. Proteiner har en mängd uppgifter i kroppen. Dels som byggnadsmaterial i t.ex. muskler, men också som enzym. Enzym är proteiner som underlättar, eller möjliggör, någon kemisk reaktion i kroppen. Det kan handla om att tillverka insulin, eller t.ex. bryta ned kolhydrater.
8. Vilka är aminosyrorna?
Det finns 20 stycken aminosyror som används för att bygga proteiner. Åtta (för vuxna, tio för barn) av dessa är så kallade essentiella. Det betyder att man måste få i sig dessa via mat. De övriga tolv kan kroppen tillverka själv, genom att något enzym ”bygger om” en av de essentiella.
9. Vad är celldelning?
Celldelning är när en cell ”förökar” sig, alltså när en cell blir två. Detta sker t.ex. när en organism växer och blir större, eller för att ersätta gamla celler. Huden är vårt skydd utåt och utsätts för mycket slitage, därför måste hudcellerna bytas ut ofta. Så om en hudcell blir gammal, dör och ramlar av måste någon annan cell växa till och dela sig så att en ny cell kan ta den döda cellens plats.
10. Hur går celldelning till?
Eftersom de nya celler som skapas ska fungera på ett korrekt sätt behöver de samma gener som den ursprungliga cellen. Därför måste DNA:t kopieras innan celldelning kan ske. Så cellen börjar med att göra kopior på alla kromosomer och har då alltså en stund 92 kromosomer. Dessa 92 delas sedan upp och cellen delar sig i två. En mycket enkel bild av celldelning (observera att personen som gjort bilden bara valt att rita ut två kromosomer)
11. Vad innebär reduktionsdelning?
Reduktionsdelning kallas den typ av celldelning som sker för att skapa könsceller (= spermier och ägg). Det går till så att en ”vanlig” cell delar upp sig för att skapa två könsceller. Men istället för att först kopiera DNA:t, delas det upp så att vardera könscell för hälften. Alla ägg och spermier har av den anledningen (hos människor) bara 23 kromosomer.
12. Vad sker vid befruktning?
Vid befruktning träffar en spermie på ett ägg och de ”smälter samman” för att bilda den cell som sedan ska bli en ny individ. Spermien bidrar med 23 kromosomer och ägget med 23 kromosomer, så att den cell som bildas av dessa två har en komplett uppsättning (46 st) kromosomer.
13. Hur var det här med arv och miljö, nu igen?
Vissa saker (t.ex. vilken blodgrupp man får, hur många huvuden man har och liknande) bestäms enbart av generna. Andra egenskaper (t.ex. hudfärg och längd) påverkas både av gener och miljö. Om man som nordeuropé bosätter sig någonstans i närheten av ekvatorn, där det är mycket mer sol, kommer man att få mörkare hud. Man kommer dock inte att byta blodgrupp eller få fler huvuden. Liknande med längd: generna bestämmer ungefär hur lång man kommer bli, men om man inte får tillräckligt mycket mat under sin uppväxt kommer man inte att bli så lång som man kunde ha blivit. Detta eftersom kroppstillväxten hämmas av att man får för lite näring.
14. Vad är dominanta och vikande anlag?
Eftersom du får kromosomer både från din far och din mor har du dubbel uppsättning av alla gener. Men man kan få olika varianter av samma gen från de olika föräldrarna. Man kan t.ex. få en gen för fria örsnibbar från sin mor, men en gen för fasta örsnibbar från sin far. Hur blir det då? I det här fallet så kommer fria örsnibbar att ”vinna över” fasta örsnibbar, och då kallas fria örsnibbar dominanta. Många gener fungerar på det här viset; att ett anlag alltid kommer att bestämma över ett annat. Anlag som ”förlorar” kallas vikande. Dominanta anlag behöver man bara ha en genuppsättning för, medan båda generna måste ha det vikande anlaget för att den egenskapen ska bli av.
15. Hur fungerar ärftlighetstabeller?
För att räkna ut hur stor sannolikhet det är att ett anlag visar sig kan man sätta upp föräldrarnas gener för en viss egenskap i en tabell. Om man tar kön som exempel blir det som nedan. Mammor, som är kvinnor, har två könskromosomer: X och X. Pappor, som är män, har också två könskromosomer: X och Y. När två ägg bildas får alltså båda dessa en X-kromosom var. Vid bildandet av spermier får varannan spermie en X-kromosom och varannan spermie en Y-kromosom. Om man sätter de anlag modern har i den översta raden och de anlag fadern har i den första kolumnen och kombinerar dem i de olika rutorna ser man vilka möjliga kromosomer/anlag barnen kan få. Av tabellen nedan framgår att det är 50 % sannolikhet att få en pojke och 50 % sannolikhet att få en flicka.
Om man undersöker andra anlag brukar man sätta en bokstav som beteckning för egenskapen/genen. (Forts. följer…. 
)
(Ska lägga in fler bilder snart…)
