Teacher Owl's Blog

BETA: Instuderingsfrågor (med svar)

teacherowl — Thu, 03 Dec 2009 22:00:10 +0000

1. Vad är DNA?
DNA är organismers arvsanlag, alltså en ”ritning” på hur organismen ska se ut.
2. Vad är DNA uppbyggt av?
DNA:ts stomme är två kedjor av ett socker som heter deoxyribos. Mellan dessa två kedjor sitter det så kallade kvävebaser. Lika många på ena kedjan som på andra kedjan, så att kvävebaserna bildar par. Dessa par kallar man för baspar. En illustration av DNA (på engelska) En GIF-animation av en snurrande kulmodell av DNA, där man ”ser” alla atomerna (stor filstorlek)
3. Var finns DNA:t?
DNA:t finns i cellkärnan i cellerna. Alla celler som har cellkärna innehåller DNA, och alla dessa celler har en kopia av allt DNA. Med andra ord finns det en ”ritning” för en hel människa i varje cell. Alla levande organismer har DNA, från bakterier och andra encelliga organismer, till djur, växter och svampar. En lite spejsad bild på en cell, med cellkärnan och DNA
4. Vad är en kromosom?
En kromosom är en lång sträng DNA och en del proteiner som sitter fast runt DNA:t. Människan har 46 stycken olika kromosomer. 23 av dessa kromosomer har individen fått från sin ena förälder och de andra 23 från sin andra förälder. Kromosomerna är parvis lika, på så vis att de 23 kromosomerna från modern innehåller samma gener som de 23 kromosomerna från fadern. En illustration av de 46 mänskliga kromosomerna
5. Vad är en gen?
En gen är en del av DNA:t som är en ritning för ett speciellt protein, och i förlängningen bestämmer en viss egenskap hos individen.
6. Vilka är kvävebaserna?
Kvävebaserna är små molekyler och det är deras antal och ordning på DNA:t som är själva informationen. Det finns fyra olika kvävebaser i DNA: adenin, cytosin, guanin och tymin (förkortade A, C, G, T). På den här sidan finns det bilder på de olika kvävebaserna. De grå bollarna är kol (C), de blå kväve (N), de röda syre (O) och de små vita väte (H). (Siffrorna efter C och N är bara där för numrering, och betyder inte antal, eller liknande.)
7. Vad är ett protein?
Ett protein är en kedja av aminosyror. Proteiner har en mängd uppgifter i kroppen. Dels som byggnadsmaterial i t.ex. muskler, men också som enzym. Enzym är proteiner som underlättar, eller möjliggör, någon kemisk reaktion i kroppen. Det kan handla om att tillverka insulin, eller t.ex. bryta ned kolhydrater.
8. Vilka är aminosyrorna?
Det finns 20 stycken aminosyror som används för att bygga proteiner. Åtta (för vuxna, tio för barn) av dessa är så kallade essentiella. Det betyder att man måste få i sig dessa via mat. De övriga tolv kan kroppen tillverka själv, genom att något enzym ”bygger om” en av de essentiella.
9. Vad är celldelning?
Celldelning är när en cell ”förökar” sig, alltså när en cell blir två. Detta sker t.ex. när en organism växer och blir större, eller för att ersätta gamla celler. Huden är vårt skydd utåt och utsätts för mycket slitage, därför måste hudcellerna bytas ut ofta. Så om en hudcell blir gammal, dör och ramlar av måste någon annan cell växa till och dela sig så att en ny cell kan ta den döda cellens plats.
10. Hur går celldelning till?
Eftersom de nya celler som skapas ska fungera på ett korrekt sätt behöver de samma gener som den ursprungliga cellen. Därför måste DNA:t kopieras innan celldelning kan ske. Så cellen börjar med att göra kopior på alla kromosomer och har då alltså en stund 92 kromosomer. Dessa 92 delas sedan upp och cellen delar sig i två. En mycket enkel bild av celldelning (observera att personen som gjort bilden bara valt att rita ut två kromosomer)
11. Vad innebär reduktionsdelning?
Reduktionsdelning kallas den typ av celldelning som sker för att skapa könsceller (= spermier och ägg). Det går till så att en ”vanlig” cell delar upp sig för att skapa två könsceller. Men istället för att först kopiera DNA:t, delas det upp så att vardera könscell för hälften. Alla ägg och spermier har av den anledningen (hos människor) bara 23 kromosomer.
12. Vad sker vid befruktning?
Vid befruktning träffar en spermie på ett ägg och de ”smälter samman” för att bilda den cell som sedan ska bli en ny individ. Spermien bidrar med 23 kromosomer och ägget med 23 kromosomer, så att den cell som bildas av dessa två har en komplett uppsättning (46 st) kromosomer.
13. Hur var det här med arv och miljö, nu igen?
Vissa saker (t.ex. vilken blodgrupp man får, hur många huvuden man har och liknande) bestäms enbart av generna. Andra egenskaper (t.ex. hudfärg och längd) påverkas både av gener och miljö. Om man som nordeuropé bosätter sig någonstans i närheten av ekvatorn, där det är mycket mer sol, kommer man att få mörkare hud. Man kommer dock inte att byta blodgrupp eller få fler huvuden. Liknande med längd: generna bestämmer ungefär hur lång man kommer bli, men om man inte får tillräckligt mycket mat under sin uppväxt kommer man inte att bli så lång som man kunde ha blivit. Detta eftersom kroppstillväxten hämmas av att man får för lite näring.
14. Vad är dominanta och vikande anlag?
Eftersom du får kromosomer både från din far och din mor har du dubbel uppsättning av alla gener. Men man kan få olika varianter av samma gen från de olika föräldrarna. Man kan t.ex. få en gen för fria örsnibbar från sin mor, men en gen för fasta örsnibbar från sin far. Hur blir det då? I det här fallet så kommer fria örsnibbar att ”vinna över” fasta örsnibbar, och då kallas fria örsnibbar dominanta. Många gener fungerar på det här viset; att ett anlag alltid kommer att bestämma över ett annat. Anlag som ”förlorar” kallas vikande. Dominanta anlag behöver man bara ha en genuppsättning för, medan båda generna måste ha det vikande anlaget för att den egenskapen ska bli av.
15. Hur fungerar ärftlighetstabeller?
För att räkna ut hur stor sannolikhet det är att ett anlag visar sig kan man sätta upp föräldrarnas gener för en viss egenskap i en tabell. Om man tar kön som exempel blir det som nedan. Mammor, som är kvinnor, har två könskromosomer: X och X. Pappor, som är män, har också två könskromosomer: X och Y. När två ägg bildas får alltså båda dessa en X-kromosom var. Vid bildandet av spermier får varannan spermie en X-kromosom och varannan spermie en Y-kromosom. Om man sätter de anlag modern har i den översta raden och de anlag fadern har i den första kolumnen och kombinerar dem i de olika rutorna ser man vilka möjliga kromosomer/anlag barnen kan få. Av tabellen nedan framgår att det är 50 % sannolikhet att få en pojke och 50 % sannolikhet att få en flicka.
Om man undersöker andra anlag brukar man sätta en bokstav som beteckning för egenskapen/genen. (Forts. följer…. )

(Ska lägga in fler bilder snart…)

BETA: Provet

teacherowl — Thu, 03 Dec 2009 09:47:15 +0000

Vi har prov på onsdag, på ordinarie lektioner. Det som vi hittills hunnit med är det som vi har prov på.

Målbrevet inför provet:
DNA
-Känna till att DNA består av två sockerkedjor och massa kvävebaser
-Veta att DNA bestämmer organismers egenskaper
-Veta vad en gen är
Kromosomer
-Veta att människan vanligtvis har 46 kromosomer
-Veta att hälften av dessa kromosomer kommer från ena föräldern och andra hälften från andra föräldern
-Veta hur könskromosomerna bestämmer könet hos en individ
-Veta skillnaden mellan vanliga celler och könsceller, och hur de senare skapas
Protein
-Veta att protein är långa kedjor av aminosyror
-Känna till några exempel på vad proteiner har för funktioner i kroppen
-Ha ”sett” och förstått (åtminstone en liten stund) proteinsyntesen
Ärftlighet
-Veta en del om hur arv och miljö bestämmer egenskaper
-Förstå på vilket sätt egenskaper kan gå i arv (kromosomer hos föräldrar -> barn etc.)
-Känna till vad dominanta och vikande anlag är
-Känna till könsbunden ärftlighet

BETA: Blockbetyget kvar!

teacherowl — Thu, 19 Nov 2009 12:08:53 +0000

Än så länge finns det möjlighet att sätta blockbetyg i NO/SO, istället för i vardera av de ingående ämnena. Det innebär förstås att alla borde få en möjlighet att försöka på MVG-nivå på ljusdelen. Hur detta ska gå till har jag inte bestämt än, men det lutar åt ett (VG/)MVG-prov i skolan, alternativt någon hemuppgift. Jag listar ut något bra och återkommer snarast!

BETA: Kompletteringar

teacherowl — Mon, 16 Nov 2009 21:07:23 +0000

Nu finns kompletteringarna till ljudhemprovet och VG-kompletteringar till ljusprovet upplagda.

Se UPPGIFTER

ALFA: Svar till provet

teacherowl — Wed, 28 Oct 2009 13:04:17 +0000

Frågorna från provet. Med svar:

1. Varför är det högre lufttryck vid jordytan än längre upp i atmosfären?
Svar: Vid jordytan har man all luft över sig, och eftersom luften väger någonting och jorden drar i saker som väger någonting påverkas man av ett tryck. Ju högre upp i atmosfären man kommer, desto mindre luft får man över sig, och lufttrycket minskar.

2. Lådan på bilden står på jorden och påverkas av en tyngdkraft på ungefär 100 N.
a) Hur mycket väger lådan?
Om arean av lådans botten är 1 m2 så blir trycket på marken under 100 Pa (alltså 100 N / 1 m2).
Hur stort skulle trycket vara om
b) lådans botten var 2 m2?
c) lådans botten var ½ m2?
Svar: a) Tyngdkraften får man fram genom att ta föremålets vikt gånger tio. Alltså får man fram vikten genom att dela tyngdkraften med tio. Svaret är alltså (100 N / 10 =) 10 kg.
b) Denna yta är dubbelt så stor som den ursprungliga, så trycket blir bara hälften så stort, alltså (100 N / 2 m2 =) 50 Pa.
c) Här är istället llådans bottenyta hälften så stor, vilket leder till att trycket blir dubbelt så stort (100 N / 0,5 m2 =) 200 Pa.

3. Varför trycktes läskburken ihop när vi sänkte ned den i akvariet i labben?
Svar: När vi sänkte ned burken i vattnet kyldes vattenångan i den ned, så att den blev flytande vatten igen. Detta går väldigt fort, så det blir nästan helt tomt (vakuum) i burken och då pressar lufttrycket runt omkring ihop burken. Se tidigare inlägg.

4. Ett varmt föremål som blir kallt blir också
1. lättare
X. mindre
2. större
Svar: X. Eftersom molekylerna och de atomer dessa består av rör sig mer ju varmare något är tar ett varmare föremål lite större plats än ett kallare, och tvärtom. Ett föremål som blir kallare blir alltså samtidigt lite mindre.

5. I vilken av följande miljöer har vatten högst kokpunkt?
1. Ett riktigt djupt hål
X. Ett väldigt högt berg
2. Under en filt i en båt på havet
Svar: 1. Kokpunkt är den temperatur då vattnet börjar koka. Kokpunkten följer trycket runt omkring vätskan, på så vis att om man har vatten på ett ställe där det är högt tryck måste det ha en högre temperatur för att börja koka. Och om trycket runt omkring blir lägre börjar vattnet koka vid en lägre temperatur. I ovanstående miljöer är det högst (luft)tryck i ett riktigt djupt hål, eftersom man där har mer luft över sig, och alltså är vattens kokpunkt också högst där.

6. Kristian har köpt ett väldigt konstigt, men roligt akvarium, som han ska ha i en trappa. Markera med en pil i bilden var trycket i akvariet är som högst.
Svar: (Vatten)trycket blir högre ju mer vatten man har över sig, så trycket är som högst i (nedersta) botten på akvariet.

7. a) Lådorna nedan väger lika mycket. Vilken påverkar marken med högst tryck?
b) Varför?
Svar: a) X (mittenlådan).
b) Den har ju minst yta att stå på (men väger alltså lika mycket som de andra), så den ger högst tryck mot marken.

8. Du ska köpa en spikmatta. Försäljaren försöker sälja en billig spikmatta med fem spikar i till dig. Du vill ha en lite dyrare, med två tusen spikar, istället. Varför?
Svar: Ju fler spikar man fördelar vikten på desto lägre tryck på varje spik. Att bara lägga sig på fem spikar är farligt!

9. Förklara så gott du kan varför vattnet i e-kolven i labben började koka när vi la is på botten av den:
Svar: När vi la på isen blev vattenångan där inne flytande vatten, som alltså tar mindre plats än vattenånga. När vattenångan ”försvinner” sjunker trycket inne i e-kolven, eftersom inget tar dess plats. Tryckminksningen gör då att vattnets kokpunkt sjunker, och vattnet börjar koka.

Sannas sista sekunden-studier

teacherowl — Tue, 20 Oct 2009 12:22:03 +0000

Här är instuderingsfrågorna ni fått:
1. Rita en bild av några parallella ljusstrålar som går genom
a) en konvex lins
b) en konkav lins

2. Rita en bild av några parallella ljusstrålar som reflekteras mot
a) en konvex spegel
b) en konkav spegel

3. Varför delas vitt ljus upp i sina beståndsdelar när det passerar genom ett prisma?

4. Varför ser det ut som om saker på botten av en sjö ligger på ett annat ställe än de gör?

5. Vilka typer av elektromagnetisk strålning har vi pratat om? Skriv något kort om vardera.

6. Vilken av de elektromagnetiska strålningstyperna är farligast? Varför?

7. Förklara varför saker ser större ut
a) genom en konvex lins
b) i en konkav spegel

8. Förklara varför saker ser mindre ut
a) genom en konkav lins
b) i en konvex spegel

1 Vad är ljus?

2 Vilka andra typer av elektromagnetisk strålning känner du till?

3 Varför är strålning med kortare våglängd farligare än strålning med längre våglängd?

4 En ljusstråle går från ett optiskt tunnare till ett optiskt tätare medium.
Rita vad som händer om den går
a) vinkelrätt mot gränsytan mellan de två medierna
b) snett in mot gränsytan mellan de två medierna

5 En konvex lins samlar ljuset så att saker ser större ut genom den. Hur borde saker i se ut i en konvex spegel? Var är detta användbart?

6 Vitt ljus som går genom ett så kallat prisma delas upp i regnbågens färger (Figure 3). Vilka slutsatser kan vi dra utifrån detta, om våglängder och brytning?

BETA: Frågor och svar inför provet

teacherowl — Tue, 13 Oct 2009 17:25:00 +0000

Vad är elektromagnetisk strålning?
Elektromagnetisk strålning är ett elektriskt och ett magnetiskt fält som växelverkar med varandra och rör sig genom rummet. Fälten beter sig som vågrörelser. (Se tidigare inlägg).

Hur fort rör sig elektromagnetisk strålning?
All elektromagnetisk strålning rör sig med ljusets hastighet, d.v.s. ungefär 300 000 km/s, i vakuum. I andra material rör det sig lite långsammare.

Vad påverkar strålningens våglängd?
Våglängden hänger samman med energiinnehållet hos strålningen. Ju kortare våglängd, desto mer energi. Det är efter de olika våglängdsområdena man gett strålningen namn. Gammastrålning kallar vi strålning med mycket kort våglängd (och alltså mycket energi), radiovågor har de längsta våglängderna (och lite energi).

Vad är joniserande strålning?
Joniserande strålning är ett samlingsnamn på gamma-, röntgen- och UV-strålning. De kan ha så mycket energi att de kan slå ut elektroner ur atomer (som då alltså blir joner).

Vad är speciellt med synligt ljus?
Synligt ljus är elektromagnetisk strålning med vissa våglängder, som receptorerna i våra ögon kan registrera. Olika färger har olika våglängd – rött längst, violett kortast. Annars är inte synligt ljus speciellt på något sätt. T.ex. gammastrålning är alltså ”samma sak” som synligt ljus, den har bara betydligt kortare våglängd.

Hur bryts ljuset när det går mellan medium med olika optisk täthet?
Tätare -> tunnare: vinkeln mot normalen ökar
Tunnare -> tätare: vinkeln mot normalen minskar
(Se tidigare inlägg)

Varför ser man en ”regnbåge” om man skickar ljus genom ett prisma?
Därför att olika våglängder bryts olika mycket. Ju kortare våglängd, desto mer bryts ljuset.

Varför ser saker större ut genom konvexa linser?
Ljuset bryts i linsen och ser ut att komma från ett annat, större, föremål än det egentligen gör. (Se tidigare inlägg)

Varför ser saker mindre ut i konkava linser?
Ljuset bryts i linsen och ser ut att komma från ett annat, mindre, föremål än det egentligen gör. (Se tidigare inlägg)

Vad är reflexionslagen?
Infallsvinkeln = reflexionsvinkeln.

BETA: Målbrev

teacherowl — Tue, 13 Oct 2009 16:56:41 +0000

Målbrev elektromagnetisk strålning, optik, ljus

Elektromagnetism
- Veta vad elektromagnetisk strålning är
- Veta vad som skiljer de olika typerna av elektromagnetisk strålning åt
- Veta hur våglängd och energiinnehåll i elektromagnetisk strålning hänger samman
- Känna till några typer av elektromagnetisk strålning, något/några användningsområden för dessa, vilka som är farliga (och varför) och sortera dem i våglängdsordning

Optik
- Veta att och hur ljus bryts när det går mellan olika optiskt täta medium
- Veta hur böjda (konvexa och konkava) linser och speglar förändrar bilden av föremål
- Veta hur våglängd påverkar brytning (prisma, regnbåge)

Ljus
- Känna till att ljus registreras av receptorer (stavar och tappar) i ögonen
- Veta att ljusets färg är beroende av våglängd (ROGGBIV)
- Veta varför föremål har olika färger

ALFA: Räkna på tryck

teacherowl — Wed, 23 Sep 2009 15:17:58 +0000

Om man vill räkna ut ett tryck på en yta så tar man den kraft man har att göra med och delar på den yta man vill räkna på.

Tryck = kraft / yta

Om man har kraften i enheten Newton och ytan i enheten kvadratmeter får man ut trycket i en egen tryckenhet som heter Pascal. (Detta efter den franske matematikern, fysikern och filosofen Blaise Pascal (1623-1662).)

Om vi då har en låda som väger 100 kg och har en bottenyta med arean 2 kvadratmeter blir trycket som den påverkar underlaget med 500 Pa.

Varför då? Jo: den kraft som drar lådan nedåt är tyngdkraften. Storleken på tyngdkraften på Jorden på ett föremål får man genom att multiplicera föremålets massa (”vikt”) med 10.
Tyngdkraften på en låda som väger 100 kg är alltså 1000 N. Om vi delar denna kraft med 2 m² får vi (1000/2=) 500 N/m², vilket alltså är samma sak som 500 Pa.

BETA: Brytning i linser

teacherowl — Wed, 23 Sep 2009 13:51:04 +0000

Konvexa linser samlar ljuset, så att föremål man ser igenom dessa linser ser ut att vara större än de är. Exempel på vardagsanvändning av konvexa linser är förstoringsglas.

Konkava linser, å andra sidan, sprider ljuset. Så föremål man tittar på genom dessa ser ut att vara mindre än de är egentligen.